“Det regnade mycket den dagen. Patetiskt promenerade Peter till Patrik. De var älskare.

Sen blev det andra tider. Patrik flyttade till Boden i ett ögonblick av desperation: han ville ha någonting nytt i livet. Så han flyttade till Boden. Och till hösten var allting annorlunda: Peter satt om kvällarna och onanerade med tårarna i halsen och tänkte på hur de hade ätit kyckling från varandras navelgropar och känt sina knotor och senor pressas mot varandra.

Flottig white-trash-kultur, bokstavligt talat. I kycklingfettet brukade de rulla runt och var tvungna att tvätta lakanen dagen efter. De skrattade när de stod där vid tvättmaskinen, åh vad de brukade skratta. Men nu står han där, med könsorganet i handen och gråten i halsen, dag ut och dag in.

De var älskare.

Det regnade mycket den dagen. Patetiskt promenerade Peter till Patrik. Allt han ville ha var lite kött: känna sig älskad, känna sig bedårad, känna sig sexig, känna huden mot tandraden.

Patrik var svettig när han öppnade dörren. Det var varmt inne, och hans mamma hade gjort någonting dåligt med elementen, men Patrik vet inte vad, bara att det var fel. De tittar på varandra, Patrik tittar på Peters tårar. Sen säger han: ”hej”.
De satte sig på Patriks säng. Peter tittade på Patrik.
Knivarna togs fram och gafflarna likaså. Peter kände huden mot tandraden, knotor och senor som pressades mot varandra och skräcken av att dörren plötsligt skulle öppnas av en mamma som frågar om elementet. Han tog med sig lakanen hem, onanerade i dem och blev tvungen att tvätta dem. Han skrattade när han stod vid tvättmaskinen. Och så stod han där, med könsorganet i handen. Tillfredställd.”

- 06?